©Trydells Tryckeri 2016

TIDSKRIFTERNAS TRYCKERI

Ladda om sidan, eller klicka här för att komma till mobilsidan

 
Logga
» Vi gillar tidningar! Vi gillar att läsa dem,
att hålla i dem men framförallt att trycka dem!
De som inte inser det omöjliga är en viss typ av människor som ofta är väldigt roliga att jobba med. Niclas Trydell, vd på Trydells. Vad är det som gör Trydells 
tryckeri så bra på tidskrifter? Specialisering. Målmedvetenhet. Ambition. Vi tror på tidskriftens värde och framtid. I allt vi gör ställer vi oss först frågan: Hur gagnar detta tidskrifterna? Annars är det onödigt. Vår filosofi ger oss både fokus och nödvändigt mod.
 
 
Bildkälla: www.eniro.se

Kontakta oss på Trydells

Niclas Trydell
VD
Charlotta Mansfeldt
MARKNADSCHEF/FÖRSÄLJNING
Erik Trydell
PRODUKTION/MILJÖANSVARIG
Tobbe Nilsson
PROJEKTLEDARE/FÖRSÄLJNING
Ulrika Arvidsson
PROJEKTLEDARE/FÖRSÄLJNING
Helen Andersson
PROJEKTLEDARE/FÖRSÄLJNING
Magnus Beckman
PREPRESS
Marita Björk
PREPRESS
Daniel Pehrsson
IT-SUPPORT
Elizabeth Trydell
EKONOMI/PERSONALANSVARIG
Carina Bergman
EKONOMI




PREPRESS

ICC-profilerna en extra trygghet
Marita Björk tar upp kundens PDF och kollar att allt ser rätt ut, som att det finns utfall och om produkten ska limbindas eller häftas (klamras). Marita lägger in sidorna i Trydells system, XMF, där det görs en pre-flight och olika para- metrar automatiskt bromsar om något är fel, som till exempel bilder under 130 dpi eller om de har för hög färgmängd.

Används rätt ICC-profiler beroende på pappersval säkerställer man att färgmängden blir rätt. Om kunden väljer att arbeta i ett RGB-flöde sker färgkonvertering automatiskt till CMYK.

LÄS HELA ARTIKELN 

Stäng

ICC-profilerna en extra trygghet
Marita Björk tar upp kundens PDF och kollar att allt ser rätt ut, som att det finns utfall och om produkten ska limbindas eller häftas (klamras). Marita lägger in sidorna i Trydells system, XMF, där det görs en pre-flight och olika parametrar automatiskt bromsar om något är fel, som till exempel bilder under 130 dpi eller om de har för hög färgmängd.
– Används rätt ICC-profiler beroende på pappersval säkerställer man att färgmängden blir rätt. Om kunden väljer att arbeta i ett RGB-flöde sker färgkonvertering automatiskt till CMYK.

En plotter visar sidordningen på arken

Marita mejlar en lågupplöst korrektur-PDF till kunden.
– Texter i sidfoten är fel ganska ofta. Det händer att det upptäcks så sent att tryckarna helt enkelt får ta bort dem från plåtarna, säger Marita.
Kollegan Jovica Babic jobbar med CTP – computer to plate, en grafisk term för plåtskrivare till offsettryck. Under tiden kunden tittar på sitt korr ser han över pappersstorleken och formatet och gör utskjutningarna – det vill säga lägger upp sidorna på arken som ska tryckas. Klamrade tidningars sidor trycks i en annan ordning än limbundna.
– Vi har många olika format på sidorna. för de som undrar vilka sidor som trycks på samma ark i pressen kan man få en plotter (förr blåkopia) som visar det; speciellt bra att veta om vissa sidor är i färg och andra inte, säger han.

Se upp med svart text i fyrfärg
När ett sista godkännande från kunden på korr- PDF:en kommer ser Marita över allt en sista gång.

– Jag kollar till exempel att svart text inte ligger i fyrfärg utan svart. Om de trycks i fyrfärg riskerar det att bli lite glidningar och ge en tredimensionell känsla, säger hon. Om några sidor behöver bytas kan det bli ett nytt sista korr till kunden. När Jovica får OK från Marita kör han ut aluminiumplåtar – en plåt för varje färglager.
– Runt 40 plåtar tar cirka en timme, konstaterar han.

 
 
 
 
Automatiskt recept
En ICC-profil anpassar automatiskt färgmängden efter det papper du valt till din produkt. Den styr färgkonverteringen mellan olika färgenheters färgomfång med avsikt att åstadkomma samma kulörer oberoende av enhet. ICC står för International Color Consortium.
10.00 – dags för korr & utskjut
13.00 – godkänt korrektur
15.00 – plåt till tryck
10.00 – dags för korr & utskjut
13.00 – godkänt korrektur
15.00 – plåt till tryck

ICC-profilerna en extra trygghet
Marita Björk tar upp kundens PDF och kollar att allt ser rätt ut, som att det finns utfall och om produkten ska limbindas eller häftas (klamras). Marita lägger in sidorna i Trydells system, XMF, där det görs en pre-flight och olika parametrar automatiskt bromsar om något är fel, som till exempel bilder under 130 dpi eller om de har för hög färgmängd.
– Används rätt ICC-profiler beroende på pappersval säkerställer man att färgmängden blir rätt. Om kunden väljer att arbeta i ett RGB-flöde sker färgkonvertering automatiskt till CMYK.

En plotter visar sidordningen på arken

Marita mejlar en lågupplöst korrektur-PDF till kunden.
– Texter i sidfoten är fel ganska ofta. Det händer att det upptäcks så sent att tryckarna helt enkelt får ta bort dem från plåtarna, säger Marita.
Kollegan Jovica Babic jobbar med CTP – computer to plate, en grafisk term för plåtskrivare till offsettryck. Under tiden kunden tittar på sitt korr ser han över pappersstorleken och formatet och gör utskjutningarna – det vill säga lägger upp sidorna på arken som ska tryckas. Klamrade tidningars sidor trycks i en annan ordning än limbundna.
– Vi har många olika format på sidorna. för de som undrar vilka sidor som trycks på samma ark i pressen kan man få en plotter (förr blåkopia) som visar det; speciellt bra att veta om vissa sidor är i färg och andra inte, säger han.

Se upp med svart text i fyrfärg
När ett sista godkännande från kunden på korr- PDF:en kommer ser Marita över allt en sista gång.

– Jag kollar till exempel att svart text inte ligger i fyrfärg utan svart. Om de trycks i fyrfärg riskerar det att bli lite glidningar och ge en tredimensionell känsla, säger hon. Om några sidor behöver bytas kan det bli ett nytt sista korr till kunden. När Jovica får OK från Marita kör han ut aluminiumplåtar – en plåt för varje färglager.
– Runt 40 plåtar tar cirka en timme, konstaterar han.

TRYCK & SKÄRNING

Torktiden går inte att skynda på
Tryckaren Peter Wennström rullar ut 15 000 ark i timmen och den dånande offsetpressen behöver ständig påfyllning av cylindrar fyllda med svart, blå, röd och gul färg.
– Vi lägger alltid svart färg i botten och de andra färgerna ovanpå, säger han. Han klättrar upp och ner i ståltrapporna som omger tryckmaskinen och varvar med att kontrollera färgerna i de tryckta arken.

LÄS HELA ARTIKELN 

Stäng

– I början kontrollerar jag alla ark, sedan vart hundrade och sedan kan vi köra på med trycket. Arken han hanterar är 90 x 64 cm och används för att trycka G5 och A4-format.
Valsarna snurrar obegripligt fort och i tryckmaskinens slut pytsas arken ut med ett vitt pulver mellan varje, för att färgerna inte ska smetas ut.
– Obestrukna papper behöver stå en helg för att bli helt torra, det går inte att skynda på, konstaterar han.


Vissa papper gör knivarna slöa
Eje Fogelström lämpar upp travar med tryckta pappersark på skakbordet där de läggs på plats för att få en perfekt skärning av sidorna. Därefter är det dags för vassaste kniven i lådan att göra sitt jobb. Tjopp, tjopp, låter det när skärbladet hugger. Kniven byts ut efter 40 000-50 000 snitt – cirka två gånger om året.
– Vissa papper slöar kniven mer än andra. Obestrukna papper är värst och de är också de populäraste, säger Eje och ler.

Klibbigt avgörande
Klibb är hur färgerna fäster på varandra. Den första färgen som trycks har högst klibb för att efterföljande färg ska kunna fästa på den. Detta kallas trappning. Exempel CMYKtryck: Cyan 17 i klibb, Magenta 14 i klibb, Gul 11 i klibb. Problemet är att om färgordningen ändras så ändras trappningen. Vid tryckning ”CYM” så skulle Röd Y+M bli för gul jämfört mot ISO-standarden.
Dag 1 – Trycktajm
Dag 2 – Torktid
Dag 1 – Trycktajm
Dag 2 – Torktid

– I början kontrollerar jag alla ark, sedan vart hundrade och sedan kan vi köra på med trycket. Arken han hanterar är 90 x 64 cm och används för att trycka G5 och A4-format.
Valsarna snurrar obegripligt fort och i tryckmaskinens slut pytsas arken ut med ett vitt pulver mellan varje, för att färgerna inte ska smetas ut.
– Obestrukna papper behöver stå en helg för att bli helt torra, det går inte att skynda på, konstaterar han.


Vissa papper gör knivarna slöa
Eje Fogelström lämpar upp travar med tryckta pappersark på skakbordet där de läggs på plats för att få en perfekt skärning av sidorna. Därefter är det dags för vassaste kniven i lådan att göra sitt jobb. Tjopp, tjopp, låter det när skärbladet hugger. Kniven byts ut efter 40 000-50 000 snitt – cirka två gånger om året.
– Vissa papper slöar kniven mer än andra. Obestrukna papper är värst och de är också de populäraste, säger Eje och ler.

EFTERBEARBETNING

Risk för flaskhals

Vid en av de två falsmaskinerna står Ulf Gustafsson och gör sitt bästa för att snabba på processen där tidningssidorna viks ihop. Som mest hinner han och maskinen falsa 8 000 ark i timmen.
– Falsmaskinen är jätteviktig. Limbindningen eller häftningen ska inte behöva vänta. Falsningen kan bli en flaskhals i produktionen, förklarar Lotta Mansfeldt, som precis beställt två nya falsmaskiner som ska finnas på plats i novemberdecember. – Maskinerna inom tryckeribranschen är
dyra. Men de behövs för att få hela processen att flyta så att kunderna får sina tidningar smidigt och felfritt.

LÄS HELA ARTIKELN 

Stäng

Klamring snabbare än limning
Från falsningen kommer ihopvikta buntar med sidor som sedan läggs för häftning/klamring i sex stora matarstationer. Här gäller det att stoppa i arken i rätt ordning. Det tar ungefär 20 sekunder för maskinen att plocka de falsade arken och skjuta ut färdighäftade tidningar i andra änden, ungefär fem meter bort. Limning tar längre tid eftersom limmet ska torka. Ungefär hälften av Trydells tidningar limmas.

 

 

 

 
 
 
 
 
De försvunna millimetrarna
Limbundna produkter förlorar alltid några millimeter på mitten, därför behöver en formgivare separera originalen. För att veta hur mycket – kontakta oss.
 
Sidor i rätt ordning
En klamrad tidnings första och sista sidor trycks på samma ark, medan en limbunden tidning trycks i sidordning.
Dag 3 – skärning och falsning
Dag 4 – klamring eller limbindning
Dag 3 – skärning och falsning
Dag 4 – klamring eller limbindning

Klamring snabbare än limning
Från falsningen kommer ihopvikta buntar med sidor som sedan läggs för häftning/klamring i sex stora matarstationer. Här gäller det att stoppa i arken i rätt ordning. Det tar ungefär 20 sekunder för maskinen att plocka de falsade arken och skjuta ut färdighäftade tidningar i andra änden, ungefär fem meter bort. Limning tar längre tid eftersom limmet ska torka. Ungefär hälften av Trydells tidningar limmas.

 

 

 

DISTRIBUTION


Alla vill ha adresserna på olika ställen
Några meter från klamringen står Jennica Arvidsson och ska trycka adresser på de färdiga tidningarna. Ett excelark med alla uppgifter väntar på datorskärmen medan Jennica manuellt justerar läget för adressuppgifterna.

LÄS HELA ARTIKELN 

Stäng

Jag ställer in var adresserna ska tryckas. Alla tidningar är i olika format och alla vill ha adresserna på olika ställen. Hon provtrycker om och om igen tills adressen sitter perfekt placerad. På lagret står pallar av tidningar på väg att hämtas av posten. Här finns tidningar med adresser tryckta på, tidningar i enskilda kuvert, inplastade, tidningar som buntvis ska till vissa destinationer och tidningar som ska hämtas av någon annan än posten.
– Distributionen är en av våra starka sidor. Vi har det i huset så vi kan lösa alla distributionsönskemål, vi kan till och med göra vissa delar manuellt, säger Lotta Mansfeldt.

Visste du att
hos Trydells finns ett ex sparat av alla utgåvor som tryckts här och postinlämnats.
Dag 4,5 - äntligen distribution!
Dag 4,5 - äntligen distribution!

Jag ställer in var adresserna ska tryckas. Alla tidningar är i olika format och alla vill ha adresserna på olika ställen. Hon provtrycker om och om igen tills adressen sitter perfekt placerad. På lagret står pallar av tidningar på väg att hämtas av posten. Här finns tidningar med adresser tryckta på, tidningar i enskilda kuvert, inplastade, tidningar som buntvis ska till vissa destinationer och tidningar som ska hämtas av någon annan än posten.
– Distributionen är en av våra starka sidor. Vi har det i huset så vi kan lösa alla distributionsönskemål, vi kan till och med göra vissa delar manuellt, säger Lotta Mansfeldt.

UR:Trydells tidning // Vision

Tänk efter i förväg

Den uppladdade PDF:en landar hos Trydells tryckeri. Ulrika Arvidsson, en av projektledarna, har ansvar för allt från offert till fakturering, liksom uppföljning och ser till att arbetsordern till produktionen är så fullständig som möjligt innan PDF:en vandrar vidare till produktionen.
– Det är så snäv produktionstid att vi måste ha så mycket som möjligt på plats för att det ska bli en trygg och bra process, säger hon och fortsätter:
– Tänk efter i förväg om du som kund vill göra något extra – överlack och foliering kräver extra tid men med bra planering kan vi göra det på samma tid som en vanlig produktion, genom att till exempel göra omslaget i förväg.
Finns arbetsordern på plats och allt ser rätt ut, skickas den vidare till prepress.

 

 

LÄS HELA ARTIKELN 

Stäng

En stor del är obestruket papper
Trydells gör av med 1 500 ton papper om året. Den största delen är obestruket, vilket kräver lite extra

tid för att torka jämfört med bestruket.
– Därför försöker vi styra produktionen så att papperet får torka över helgen, förklarar Charlotta Mansfeldt, marknadschef och tredje generationens ägare till Trydells tryckeri. Förutom sin roll som marknadschef utvecklar hon affärerna, gör viss produktionsplanering, hanterar distributionsfrågor och hoppar in om någon projektledare blir sjuk.
– Vi ser alltid till så att alla detaljer är på plats när produktionen startar. På så vis blir det smidigt och

tryggt för oss och kunderna.

Men hallå, kan man inte skynda på produktionsprocessen lite?
– Nej, det tar 4,5 dagar att trycka en ”standardtidning”.
Det inkluderar allt, även torktid, falsning, limning, distribution... Varje moment kräver sin tid! Vi är stora i hela Sverige och totalt slussas runt 200 tidningar året om genom tre pressar som nästan aldrig står stilla Avdelningarna är öppna och här kan en kund ringa direkt till Prepress och få support.
– Att göra tidning är ett nära samarbete och kunderna uppskattar korta vägar. Har man i ett sent skede upptäckt ett fel på sida 14 är det självklart att man ska kunna fixa det direkt med den som befinner sig i produktionen. Det har blivit vanligare igen att vara med på tryckintaget, konstaterar hon.
– Det är bra, för vi och kunden lär oss alltid något nytt som kan utveckla samarbetet och produkten. Men många hinner inte komma hit och för de flesta är det en överraskning att vi har allt samlat i huset – från projektledare till distribution. Här finns också flertalet papperskvaliteter inom vårt sortiment ”Husets Papper”. Förr var det ”Husets röda” obestruket och ”Husets vita” bestruket som enbart gällde men gränserna har börjat suddas ut.
– Trenden just nu är obestruket. Men man kan alltid ringa oss och få råd om papper. Eller om man vill göra något oväntat – som att blanda olika sorters papper i en och samma tidning. Trydells grundades 1938 och de flesta som börjar här blir kvar i huset till pension. Med de cirka 40 anställda finns alltså många års samlad kunskap om lyckad tidningsproduktion här. Och om vad som kan gå fel.

Vad är det vanligaste misstaget AD:arna gör?
– Ha ha, att glömma utfallet. Därför kollar Prepress sådant extra noga innan vi trycker.

 
 
 
Från dator till tryck
Red, green, blue står RGB för och är de färger som din dator använder sig av. CMYK står för cyan, magenta, yellow och Key color (svart/Kontrast). CMYK används vid blandning av färg som läggs på papper, det vill säga synliggörs genom reflekterat ljus där de återgivna färgerna beror på absorption av delar av det reflekterade ljusets färgspektrum.

09.00 – PDF landar
09.30 – hos Prepress, förarbete
09.00 – PDF landar
09.30 – hos Prepress, förarbete

En stor del är obestruket papper
Trydells gör av med 1 500 ton papper om året. Den största delen är obestruket, vilket kräver lite extra

tid för att torka jämfört med bestruket.
– Därför försöker vi styra produktionen så att papperet får torka över helgen, förklarar Charlotta Mansfeldt, marknadschef och tredje generationens ägare till Trydells tryckeri. Förutom sin roll som marknadschef utvecklar hon affärerna, gör viss produktionsplanering, hanterar distributionsfrågor och hoppar in om någon projektledare blir sjuk.
– Vi ser alltid till så att alla detaljer är på plats när produktionen startar. På så vis blir det smidigt och

tryggt för oss och kunderna.

Men hallå, kan man inte skynda på produktionsprocessen lite?
– Nej, det tar 4,5 dagar att trycka en ”standardtidning”.
Det inkluderar allt, även torktid, falsning, limning, distribution... Varje moment kräver sin tid! Vi är stora i hela Sverige och totalt slussas runt 200 tidningar året om genom tre pressar som nästan aldrig står stilla Avdelningarna är öppna och här kan en kund ringa direkt till Prepress och få support.
– Att göra tidning är ett nära samarbete och kunderna uppskattar korta vägar. Har man i ett sent skede upptäckt ett fel på sida 14 är det självklart att man ska kunna fixa det direkt med den som befinner sig i produktionen. Det har blivit vanligare igen att vara med på tryckintaget, konstaterar hon.
– Det är bra, för vi och kunden lär oss alltid något nytt som kan utveckla samarbetet och produkten. Men många hinner inte komma hit och för de flesta är det en överraskning att vi har allt samlat i huset – från projektledare till distribution. Här finns också flertalet papperskvaliteter inom vårt sortiment ”Husets Papper”. Förr var det ”Husets röda” obestruket och ”Husets vita” bestruket som enbart gällde men gränserna har börjat suddas ut.
– Trenden just nu är obestruket. Men man kan alltid ringa oss och få råd om papper. Eller om man vill göra något oväntat – som att blanda olika sorters papper i en och samma tidning. Trydells grundades 1938 och de flesta som börjar här blir kvar i huset till pension. Med de cirka 40 anställda finns alltså många års samlad kunskap om lyckad tidningsproduktion här. Och om vad som kan gå fel.

Vad är det vanligaste misstaget AD:arna gör?
– Ha ha, att glömma utfallet. Därför kollar Prepress sådant extra noga innan vi trycker.

Vad för material vill du skicka till oss idag?


Via vår hemsida kan du skicka in ditt material till oss, med samma säkerhet som många banker använder idag.


Fler sätt att skicka adressfiler till oss!
Du kan skicka dina adressfiler till oss via våra Sftp-server
Serveradress: sftp.trydells.se
Användarnamn: adresser
Lösenord: TrydellsAdresser2018

Du kan även skicka PGP-krypterade mail till adresser@trydells.se
Public Key finns här: Ladda Ner
(OBS! Ingen support ges på PGP, och är endast till för de som behärskar tekniken)
SKICKA MATERIAL TILL PREPRESS
Projektledare:



För att vi ska kunna planera behöver vi lite uppgifter från dig som skickar matrialet till oss.




Bläddra
Starta uppladdningen
Skicka adressfiler till vår distribution
Projektledare:






Bläddra
Starta uppladdningen
Hämta korr på Trydells
 


Offertförfrågan